Kongressen

Från RFSL Ungdoms wiki
Hoppa till: navigering, sök

En kongress är en organisations högsta beslutande organ. Det är under kongressen som förbundet tar ställning till vilket arbete som ska ske under det kommande året, vilka politiska mål vi ska ha, och väljer en ny förbundsstyrelse som är de som får i uppdrag att genomföra den verksamhet som kongressen bestämmer ska göras.

Så går kongressen till

RFSL Ungdom har kongress den sista helgen i mars varje år. Det är under kongressen som förbundet tar ställning till vad arbetet det kommande året ska innehålla, och väljer en ny förbundsstyrelse som får i uppdrag att sköta organisationens verksamhet. Varje distrikt har ett antal representanter som ska rösta åt distriktet, dessa kallas för distriktens kongressombud. Kongressen är framför allt ett möte för att utveckla organisationens politik, även om det också sker sociala aktiviteter.


Sedan 2008 har RFSL Ungdom påverkanstorg på våra kongresser. Det gör att fler personer lättare kan vara med och påverka de beslut som tas. Inför kongressen skriver förbundsstyrelsen förslag (som kallas propositioner) på beslut de tycker att kongressen ska ta. Alla medlemmar har också möjlighet att under året skicka in sina förslag (som kallas motioner) till kongressen. Varje distrikt skickar ett antal ombud, antalet bestäms av hur många medlemmar distriktet har, ju fler medlemmar desto fler ombud. Under kongressen tas alla förslag upp på påverkanstorget. Där läser en förslagen och diskuterar dem med andra. Efter påverkanstorget har ett förslag fått flest informella röster, det förslaget blir huvudförslag för just det beslutet. Sedan röstas det i mötet om vilka beslut som ska fattas.


Under kongressen finns ett presidium bestående av mötesordförande och mötessekreterare. Deras uppgift är att fördela ordet, leda mötet och skriva ner alla de beslut som fattas. Besluten fattas genom att mötesordförande läser upp det förslag som är uppe för omröstning och vill en då att det förslaget ska gå igenom ropar en "JA!" Vill en inte att det ska gå igenom väntar en på att motförslaget läses upp och ropar "JA!" Om det då är tydligt vilket förslag som fick flest röster så är det det som går igenom. Finns det en osäkerhet i vilket förslag som hade majoritet så kan en ropa "Votering!" Då använder en sina tilldelade röstkort med sitt ombudsnummer genom att hålla upp dessa när det förslag en står bakom läses upp för omröstning. Skulle det fortfarande vara otydligt vilket förslag som fått flest röster så kan det bli rösträkning. Det innebär att en kallar fram rösträknare till presidiet för att mer precist kunna räkna röstkorten.


Förutom propositioner och motioner behandlas verksamhetsberättelse, revisorernas berättelse och andra rapporter som ska läggas till handlingarna.

Så skriver du en motion

Vill du förändra något inom RFSL Ungdom? Skriv en motion! En motion behöver inte vara varken lång eller avancerad och den kan handla om i princip vad som helst.

Här är en kort lathund för hur en kan skriva en motion och vad det kan stå. :)


Titel: Kanelbullar åt alla!

Motionär: Här skriver du vilka ni är som skrivit motionen och vilket distrikt ni kommer ifrån.

Till exempel: Pelle Svanslång, RFSL Ungdom Knäckebrödhult


Nu är det dags för er att sälja in ert förslag. Börja gärna med att skriva en bakgrund till varför det behöver förändras.

Till exempel: Förhandlingarna under kongressen är ofta långa och för att orka hålla sig vaken är det viktigt att få i sig tillräckligt med näring och energi.

Förklara vad ert förslag går ut på och varför det förslaget är det bästa. Ta gärna en funderare på motargument som kan komma och bemöt dem redan i texten. Det visar att förslaget är genomtänkt och förenklar när övriga distrikt och ombud ska ta ställning.

Till exempel: Att äta kanelbullar är bra eftersom de innehåller socker och kolhydrater som får en att piggna till om en känner sig trött. Jag är medveten om att det är dyrt att köpa butiksbakat. Men då kan en ju fixa hembakat istället! Det är både godare och billigare. Dessutom är det roligt att baka!


Nu är det dags för "Att-satserna”, det är bara detta som kongressen beslutar om och som förbundsstyrelsen kommer att följa under följande verksamhetsår.

Att-satserna utformas ofta på följande vis:

Jag föreslår att kongressen beslutar

Att: …


Till exempel: Jag föreslår att kongressen beslutar

Att: Det under kongressen 2012 ska finnas en obegränsad tillgång på kanelbullar.

Att: Förbundsstyrelsen får i uppgift att baka dessa bullar.

Kongressordlista

Acklamation Den vanligaste formen av omröstning då en ropar ”JA” när det förslag man stödjer läses upp. Man ropar aldrig “NEJ”. Kongressordföranden förklarar vilket förslag de hört starkast stöd för, väntar ett par sekunder (ifall någon tycker att kongressordföranden hört fel) och fastställer sedan beslutet med klubban. Se Votering för att få reda på vad du ska göra om du tycker att kongress-ordföranden hört fel.

Ajournera (eller: ta paus) Ta en kort bensträckare då förhandlingarna har uppehåll. Under RFSL Ungdoms kongresser tas det inte så mycket pauser, utan var och en får själv bestämma när en vill gå på toaletten eller ta en bensträckare. När det fattas viktiga beslut bör du dock vara på plats om du har rösträtt. Principen är naturligtvis att en deltar under hela helgen.

Avslag Att säga nej till ett förslag. Motsats till bifall.

Avstå Om du inte vill rösta i en fråga kan du avstå, till exempel om du är osäker eller inte stödjer något av förslagen.

Begära ordet Om du vill säga något räcker du upp din nummerlapp så att kongressordföranden ser. Du skrivs då upp på talarlistan.

Beredningsutskott Kongressen utser en grupp som får till uppgift att fila på formuleringar, uttalanden och annat som är svårt för hela kongressen att skapa tillsammans. Beredningsutskottet lägger då ett förslag som kongressen får ta ställning till. Beredningsutskottet kan också få i uppdrag att ta med sig olika förslag för att hitta en kompromiss mellan dessa.

Bifall Att säga ja till ett förslag. Motsats till avslag.

Bordlägga Att skjuta upp en fråga för att behandla den senare.

Föredragningslista (eller: dagordning) En lista över de punkter som kongressen ska ta upp. I stadgarna står det vilka punkter som ska tas upp.

Enhällig Om alla röstberättigade tycker likadant är ett beslut enhälligt. I vissa frågor är det viktigt att hela kongressen ställer sig bakom beslutet, och då frågar kongressordföranden om kongressen är enhällig.

Formalia De frågor som kommer först i dagordningen och som ska behandlas innan sakfrågorna, alltså §§ 1–6.

Justera röstlängden Att gå igenom alla med rösträtt för att skapa en uppdaterad lista över vilka som är på plats och har rösträtt just för tillfället. Detta görs då och då under kongressen, bland annat inför rösträkning.

Justerare Person som utses av kongressen för att kolla igenom kongressprotokollet i efterhand för att se att det stämmer.

Kongressordförande Person som väljs att fördela ordet och i övrigt leda kongressens förhandlingar.

Kongressekreterare Person som väljs att föra protokoll under kongressen.

Kongresspresidium Kongressordförandena och kongressekreterarna. De sitter tillsammans längst fram i salen.

Motion Förslag från medlem. Motioner skickas in före kongressen och är alltså inte samma sak som de förslag som läggs på kongressen (se yrkande).

Ordet fritt Kongressordföranden säger detta när det öppnas upp för debatt – då kan en skriva upp sig på talarlistan.

Ordningsfråga Fråga som handlar om hur kongressen arbetar. Om en har en ordningsfråga så sträcker en upp sitt kort med frågetecken på. Då kommer kongressordföranden att låta frågan gå före alla talare i debatten. (Exempel på ordningsfrågor kan vara: streck i debatten och tidsbegränsning.) Ordningsfråga är alltså något annat än sakfråga.

Plenum (eller: helgruppssamling) Den delen av kongressen som är det formella mötet.

Proposition Förslag från förbundsstyrelsen.

Procedurregler (eller: regler för hur kongressen ska arbeta) Regler som vi gemensamt bestämmer ska gälla för kongressen, till exempel regler om debatt och val.

Påverkanstorg Avsatt tid för att gå runt på olika stationer där olika frågor finns att diskutera och sätta sig in i.

Replik Att svara på ett inlägg i debatten där en själv blivit nämnd. En replik går före alla andra talare i en debatt.

Reservation Om en inte håller med om det beslut som tagits och tycker att det är viktigt att det förs till protokollet att en röstade på annat sätt så kan en skriva en reservation. En förklarar då varför en vill reservera sig mot beslutet och lämnar sedan in lappen till kongresspresidiet. För att få reservera sig måste en ha deltagit i beslutet och tydligt förklarat sitt motstånd i debatt. Flera personer kan skriva under en reservation.

Röstkort (eller: nummerlapp) Ett kort som alla med rösträtt får när kongressen börjar. Detta kort måste du ha med dig för att visa att du får rösta och ett förlorat röstkort ersätts inte. Röstkortet uppvisas till exempel vid votering och vid slutna val.

Röstlängd En lista på alla röstberättigade ombud som är på kongressen.

Röstjustering Kan begäras av ombud när en tycker att resultatet i en rösträkning blivit fel. Då justeras först röstlängden, sedan läses alla namn upp och då får varje ombud säga hur de röstar.

Rösträknare Person som blivit vald av kongressen att räkna röster.

Rösträkning När en votering görs igen och rösträknarna räknar alla som håller upp sina röstkort. Det kan en begära om en tycker att kongressordföranden såg fel när voteringen gjordes.

Sakfråga En huvudfråga på kongressen, till exempel behandlingar av motion eller beviljande av ansvarsfrihet.

Sakupplysning En kan begära att få sakupplysa i en fråga om en har mer information än vad som redan sagts. Sakupplysningen går före talare i frågan och får inte innehålla argument.

Sluten omröstning När det är personval kan en begära sluten omröstning. Då justeras först röstlängden, sedan får alla röstberättigade rösta genom att skriva namn på en röstsedel. Det är då hemligt vem en röstar på.

Streck i debatten Om en tycker att en debatt blir för lång och tar upp samma saker om och om igen kan en begära streck i debatten. Kongressordföranden ger då ombuden möjlighet att diskutera om de vill ha streck i debatten eller inte. Om kongressen bestämmer sig för streck i debatten så får alla som vill tala i frågan skriva upp sig på talarlistan, sedan sätts det stopp. Efter att alla anmälda talare gått upp i talarstolen går kongressen till beslut.

Stryka sig Om en anmält att en vill tala men ångrar sig (kanske för att någon precis sagt det en tänkte säga) så kan en stryka sig från talarlistan. En stryker sig genom att signalera detta till kongresspresidiet genom att föra sidan av sin hand över halsen.

Suppleant (eller: ersättare) En ersättare för till exempel ett ombud eller en ledamot i en styrelse.

Talarlista Den lista som kongresspresidiet för över vilka som anmält att de vill tala i en viss fråga.

Tidsbegränsning Ombud eller kongresspresidium kan begära att införa tidsbegränsning till exempel om kongressen jobbar under tidspress. Då bestäms att inlägg får vara högst en viss tid. Presidiet tar då tiden på den som talar och avbryter när tiden är ute.

Votering Om ett ombud tycker att resultatet i en acklamation (ja-rop) blivit fel kan en begära votering. Då ropar en “Votering!” när kongressordföranden förklarat hur den uppfattade resultatet av acklamationen, men innan beslutet har klubbats. Voteringen går till på samma sätt som acklamationen, men i stället för att ropa “Ja!” så håller en upp sitt röstkort. Om en tycker att resultatet blir fel även efter detta kan en begära rösträkning.

Yrkande (eller: förslag) Förslag som läggs i en fråga. Yrkande måste börja med ordet “att”. Förslagen ska alltid vara skriftliga. Yrkandet ska inte innehålla argument.

Extra kongress

Enligt RFSL Ungdoms stadgar kan vi kalla till extrainsatt kongress. Extra kongresser är något som sker endast i extrema krisfall. Du kan läsa mer om vad som krävs för en extra kongress i stadgarna.

Kongressprotokoll

Läs handlingar och protokoll från RFSL Ungdoms kongresser.